Det är länge sen jag har fått skriva här eller fått och fått? ork som ni tappra som läsa denna sida så märker ni ju att det inte händer mycket här alls men jag har inte tid jag glömer ,mitt liv åker med en jävla fart hinner ingenstans människor kommer och går... det känns som att jag står kvar på samma plats i livet och allt bara snurrar omkring mig! Det kommer in nya människor i mitt liv som jag inte trodde att jag hade kvar medans andra bestämmer sig för att lämna. Är detta det vuxna livet? 

är det meningen att man ska växa upp och fixa allt själv är det värkligen det? att en dag bara stå där och inse att man är vuxen att man inte längre kan säga att man har tagigt "vuxenpoäng" när man betalat en räkning tankat en bil eller deklarerat för man värkligen är vuxen nu? När jag jobbar och ser barnen leka och bara skratta och inse att det inte var så illa att inte behöva göra nå när man kommer hem bara leka och andas. 

 

Det jag menar är inte att jag vill bli en unge igen . ..det är underbart att vara vuxen att ha denna frihet som man som tonåring alltid har strävat efter att klara sig själv att kunna gå ut i värleden och skrika HA! jag klarade! gäller det att berömma sig själv att inte glöma bort att men faktist kan även fast men inte tror det. våga fråga om hjälp är man känner att man behöver det.

 

Det är mycket jag försöker att komma till att efter gymnasiet så tog det en sådan jäkla fart vänner flyttade bildade familj eller försvann jag är glad att mina vänner gör nå som dom älskar missförså mig ej men vad står jag kvar här för? 

 

jag vet inte vad jag ska ta mig till här i världen vem jag på vem jag ska lite på vem vem vem vem vem vem vem vem vem ? 

men det löser nog jag orkar inte tänka längre.. vill bara flyga bort en stund tror jag att jag  ska sova får jag vila mitt huvud från mina tankar och dagdrömmar. förlåt för alla dessa stavfel men jag orkar faktist inte bry mig. 

 

// Josephine