Att vara borta från bloggen men det har varit lite småjobbigt just nu jag jobbar som ett as jag är trött och vill bara att världen ska sakta ner lite det går för fort, Jag hinner inte med, jag ska jobba försöka träna har inte rört på mig i snart 2 månader!! och för er kanske det låter som so what?, men det en del av er inte visste var att början av sommaren fick jag reda på att jag har problem med sköldskörteln( vet inte ens hur det stavas!) som gör att jag måste äta levaxin hela mitt liv, och hur det kom sig att jag gick till läkaren var för att jag gick upp så mycket i vikt och då menar jag mycket från 65 till 95 kg på tre månader! min kopp mådde inte bra jag var konstant trött kännslig och viste inte varför jag blev så stor för ingeting?

 

åt som vanligt och 65 har alltid varit min vikt, och helt plötsligt ställa sig på vågen och ha gått upp så mycket dom i min närhet vet att jag inte ljuger dom har sätt min kropp hur den har ändrast, å jag skäms över hur jag förut var så nöjd över min kropp hur jag älskarde att handla kläder! nu så tänker jag bara nä jag kommer inte passa i det jag har bristningar över hela kroppen för att jag har gått upp så mycket jag suckar när jag ser mig själv i spegeln hur kan det ha gått så här? tänker jag  jag skäms med att möta upp gamla vänner när dom ser hur mycket jag har gått upp jag ser i deras blickar hur dom barar stirrar och blir tysta, i sommar gick jag då ner 7,5 kg när jag cyklade till jobbet varje dag men har då gått upp två kg för att jag inte har tränat, men ska skaffa ett gymkort när jag får lönen och träna så mycket jag kan. Jag vet att man inte ska skämas över sin kropp och att man ska vara glad för den man är men det är så svårt när man alltid får en känga i magen. tänk vad kroppen kan ändrats över några månader utan att ens göra nå som kan orsaka de, jag försöker alltid tänka positivt men det är svår det kan jag inte ljuga om.

 

Kroppen och jag vill tillbaka till